Kantarellkriget.

Just nu i Sverige pågår nånting som inte alla riktigt är medvetna om. Kantarellkriget. För många så är det ett lätt krig att kriga, men för mig är det ruskigt svårt. Jag anser mig själv som en van svamp plockare. Jag vet ganska bra vart man kan hitta dom, hur det ska se ut, hur de luktar osv. Men i år, när det tydligen ska finnas så fruktansvärt mycket svamp i skogarna (som man läser på alla kantarell forum), hittar inte jag ens en mosad liten bebis kantarell. INTE EN ENDA!

Jag blir tokig. Martina och jag var ute i djupaste djungeln imorse i 2 timmar och hittade alla svampar som finns, men inte just den där guldiga, goda, fina.

Så kommer man hem nu, alldeles dyngsur efter stallet och sådär lagom småsur, sätter sig på msn, så får man höra att Andreas, han ska minnsann ut i skogen nu, han som mobbat mig så för att jag plockar svamp, han ska ut i hela utstyrseln, gummistövlar och allt helt plötsligt. Och jag ger mig FAN på att han kommer hitta svamp bara för det. SUCK, Men han har iaf lovat om han hittar fsvamp ska han följa med mig och plocka, han kanske är en goodluck charm?

Nej nu ska jag sluta deppa och åka till Sanna och mumsa i mig annat :)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0